När globaliseringen satte fart i slutet på 90-talet trodde många samhällsvetare att nationalismen var på väg bort. Idag har det visat sig att idén om nationen snarare vuxit sig starkare. Så länge staten existerar kommer också den gemensamma föreställningen om nationen att existera för att underlätta samarbete och tillit mellan medborgare och staten, enligt antropolog Thomas Hylland Eriksen.– Och då behöver vi försöka utforma en nationalism som inkluderar människorna som faktiskt bor i ett land, och inte bara några av dem.I programmet medverkar Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi vid universitetet i Oslo och Peter Aronsson, professor i historia vid Linnéuniversitetet.Alla delar i serien: Vi och Dom- om migration, nationalism och främlingfientlighetReporter: Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se
↧
Vi och Dom: Nationalismens framtid (R)
↧
Han leder arbetet för barns hälsa
Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa, har just tillträtt som ny hälsochef på FN:s barnfond Unicef. Där ska han nu leda arbetet med att förbättra barns hälsa runt om i världen. 16 000 barn under 5 år dör varje dag - två tredjedelar av dem skulle kunna räddas till livet om bara rätt diagnos ställs och rätt behandling finns till hands.Det menar Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa och ny chef för hälsosektionen på FN:s barnfond, Unicef. Från kontoret i New York ska han nu leda arbetet med att förbättra barns hälsa runt om i världen. Och det första han vill göra är att ta ett samlat grepp om feber hos barn.– De tre stora barnadödarna hos de något äldre barnen är lunginflammation, malaria och diarrésjukdomar - och alla dessa yttrar sig med feber hos barnet. Det gör att man måste reda ut vad som är det grundläggande problemet.Därför har Stefan Swartling Peterson och hans kollegor tagit fram ett feber-kit för att enklare kunna ställa diagnos på och behandla barn med feber. Som hälsochef på Unicef vill han nu driva på för att få ut sitt feber-kit på fler platser i världen.Reporter: Johan Lindahlvet@sr.se
↧
↧
Fem år efter Fukushima
Vetandets värld har besökt området varje år sedan katastroferna inträffade och träffat berörda, myndigheter och forskare som alla gett sin syn på olyckan i Fukushima. På fredag 11 mars är det fem år sedan en jordbävning, tsunami och kärnkraftsolycka drabbade Japan. I två program ska Vetandets värld titta närmare på situationen i japanska Fukushima så här fem år efter de dramatiska händelserna i mars 2011.Idag och imorgon summerar vi intryck och pratar med människor som var med. Många är fortfarande drabbade eftersom de inte kunnat flyttat hem till sina bostäder då radioaktiviteten fortfarande anses vara alldeles för hög.Första delen handlar om hur kärnkraftsolyckan påverkat människor och deras hälsa. Fredagen den 11 mars vänder vi blicken mot miljön omkring dem.Reporter: Jon Thunqvistvet@sr.se
↧
Vad har vi lärt av Fukushima?
För fem år sedan drabbades kärnkraftverket i Fukushima av tre härdsmältor. Vad har kärnkraftsvärlden dragit för lärdomar av det? Och hur verkar radioaktiviteten i skogarna kring anläggningen? – Vi har lärt oss massor av Fukushimaolyckan och den har varit helt dominerande i den internationella säkerhetsdiskussionen de senaste fem åren, säger Lennart Carlsson, rådgivare till generaldirektören på Strålsäkerhetsmyndigheten.Vi möter också Stefan Bengtsson, forskare från SLU som arbetat med analyser av radioaktivitet i skog kring Fukushimaverket.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
↧
Fiskraps - kan det göra laxodlingen hållbar?
Fiskolja behövs till foder för exempelvis laxodlingar. Men kanske kan man sluta dammsuga haven på småfisk och i stället producera fiskolja på en åker. Det tror förespråkare av fiskolja från raps. Fiskolja är en nödvändig komponent i fiskfoder till exempelvis laxodlingar. Och till den växande fiskodlingsindustrin i världen krävs alltmer fiskolja som idag tas fram genom att tråla upp stora mängder småfisk som sedan blir fiskolja.Ett argument för att i stället producera fiskolja på en åker är att få fiskodlingen mer ekologiskt hållbar. Men det finns också ekonomiska motiv. Den tyska kemikoncernen BASF satsar enligt uppgift runt 1,2 miljarder kronor för att få fram fiskolja på åkern genom att genmodifiera raps. Målet för BASF är att utveckla en fiskraps till 2020. Men det är en tävling som pågår.Professor Johnathan Napier vid universitetet i Rothamsted utanför London har genmodifierat en växt som heter oljedådra, och i försöksodling har gmo-oljedådran lyckats producera fiskolja.Mikroalger som finns i haven kan producera de fiskfettsyror som i dagligt tal kallas fiskolja. Det är gener från de här algerna som forskarna har satt in i oljedådran. Oljedådran är släkt med raps och två andra stora forskningssatsningar har riktat in sig på raps, förutom BASF även australiensiska Csiro. Sten Stymne, professor på SLU, jobbar med fiskoljeraps på uppdrag av BASF. I ett växthus i Alnarp visar han genmodifierad oljedådra. Om gmo-forskarna lyckas ta fram en åkergröda som producerar fiskolja finns stora pengar att tjäna både som kosttillskott och som foder till laxodlingar, bedömer han. Gustaf KlarinGustaf.klarin@sverigesradio.se
↧
↧
3d-utskrifter i metall – ny industriell revolution?
Metallskrivare skapar nya möjligheter för flyg- och transportindustrin att ta fram delar med komplexa geometrier. Men flera frågetecken behöver rätas ut. Skrivare som kan printa ut saker i metall i 3d skapar nya möjligheter för flyg- och transportindustrin att tillverka metalldelar med komplexa geometrier. Men kommer det in annat än metall i utskrifterna, som hålrum och porer, kan metallen i en produkt börja bete sig som helt andra material.För att framtidens flygplansmotorer inte ska tappa sina turbinblad har Lars Pejryd, professor i maskinteknik vid Örebro universitet, påbörjat flera forskningssamarbeten tillsammans med industrin. Målet är att ta reda på vilka begränsningar och möjligheter som finns med tekniken.I Karlskoga finns några av de företag som har engagerat sig i 3d-utskriftstekniken och som nu samarbetar med forskarna vid Örebro universitet.Göran Backlund, ansvarig för tekniksatsningar vid Saab Dynamics, berättar att koncernen redan har testat några delar för stridsflygplanet Gripen. Genom ett nytt forskningsprojekt vill företaget bland annat ta reda på hur tunt det går att bygga produkter i 3d.Med hjälp av röntgentomografen Rebecka Eriksson på Bofors testcenter kan forskarna titta in i de utskrivna materialen och se om de verkligen har de egenskaper de hade tänkt sig.I programmet medverkar också Karolina Johansson, ingenjör inom 3d-utskriftsteknik Lasertech. Petra Olssonvet@sverigesradio.se
↧
Växter som kan styras elektroniskt
En ros som blir elektriskt ledande. En stam som kan innehålla elektroniska kretsar. En löv som lagrar energi. Är det möjligt och varför sysslar forskare med det? Elektronikforskare i Norrköping har blivit flitiga kunder hos en närbelägen blomsterhandel. De behöver krukväxter för sina experiment med att föra in elektroniska komponenter i växtens stam och löv. Forskarna vid laboratoriet för organisk elektronik sökte länge efter en elektriskt ledande polymer, en plast i flytande form som en vanlig blomma kunde suga upp i sin stam utan att ta skada. Till slut fann forskarlaget en sådan som kan fastnar i växtens vattenledning och blir elektriska komponenter som kan styras utifrån.De söker skapa sensorer som kan hålla koll på växthormoner, och elektroder för lagra energi i plantor. Det är som att ge växten ett nervsystem, med vilket vi kan avläsa och styra en växt, säger forskningsledaren Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, Campus Norrköping, Linköpings universitet, Eleni Stavrinidou och Eliot Gomez, forskare vid laboratoriet för organisk elektronik.Reporter: Per Gustafssonper.gustafsson@sverigesradio.se
↧
Legenden verkar stämma: Erik den helige var stark och from
Erik den helige var svensk kung och dog enligt legenden en våldsam död år 1160. De första naturvetenskapliga analyserna av Erik den heliges kvarlevor tyder på att en del av legenden stämmer. För två år sedan öppnades relikskrinet i Uppsala Domkyrka och forskare från flera olika universitet och discipliner fick göra analyser på benen man fann där. De flesta av analyserna har nu blivit färdiga och flera av dem stödjer legendens berättelse, konstaterar Christian Lovén från Riksarkivet som deltagit i projektet som historiker.Erik tycks till exempel ha fastat - det vill säga i stor utsträckning avstått från att äta kött. Det visar isotopanalyser som skvallrar om mycket sötvattensfisk i kosten, enligt Kerstin Lidén vid Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.Mer oväntade var Kerstin Lidéns visserligen ännu preliminära resultat, från liknande isotopanalyser, som tyder på att Erik den Helige tillbringade mer tid i Västergötland än i Uppland - i alla fall i slutet av sitt liv.- Det enda vi kan göra egentligen är att utesluta platser, inte peka ut platser, konstaterar Kerstin Lidén.Jämförelser med andra personers kvarlevor, från Sigtuna, tyder på att han inte varit i närheten där. Eriks isotoper stämmer bättre överens med ben från Varnhem i Västergötland.Sabine Sten, arkeolog och osteolog vid Uppsala Universitet Campus Gotland har lett arbetet med benen från Erik den heliges relikskrin. Anna Kjellström vid osteologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms Universitet har kunnat se på de skador som benen har, att de stämmer väl med den beskrivning av Eriks våldsamma död som legenden ger.- Han har många skador på framsidan och baksidan av kroppen, och i väldigt olika riktningar. Det antyder att flera förövare kan ha gett sig på den här mannen. Riktningen på åtminstone en av skadorna är underifrån, vilket kan tolkas som att han fallit och legat på mage när han fick den. Men den kanske mest talande skadan är den på fjärde halskotan. Den tyder på att personen blivit halshuggen, säger Anna Kjellström.Länk till film från Uppsala Domkyrka vid avslöjandet av de nya analyserna. Camilla WidebeckCamilla.widebeck@sverigesradio.se
↧
Magisk hjärtträning
U21-landslaget i fotboll satsar på en träningsmetod som av flera forskare döms ut som pseudovetenskap. Vetenskapsradion och Radiosporten granskar omstridde tränaren Håkan Ericsons metoder. När U21-landslaget sommaren 2015 vann EM-guld ställdes genast frågan om det fanns några hemligheter bakom segern. Media berättade om HRV-träning och lagets tränare Håkan Ericsson lyfte själv fram sin mentor, Lars-Eric Uneståhl, rektor på Skandinaviska Ledarhögskolan, som en viktitg pusselbit.Men när man skrapar på ytan visar det sig att den amerikanska organisationen Heartmath, som ligger bakom HRV-träningen, driver teser som att hjärtat är centrum i kroppen och att alla människor genom tankekraft kan påverka jordens magnetfält. De söker efter bevis som bekräftar deras närmast religiösa övertygelse, säger Bart Farkas som tidigare jobbade samman med Heartmath. Klassisk pseudovetenskap, säger skeptikern och Yale-forskaren Steven Novella.Heartmaths svenska representant, Anders Nilsson, säger med sina egna ord att i Sverige har man skalat bort flummet och satsat på den mer vetenskapliga delen av Heartmaths forskning. Magnus Lindwall, professor i idrottsvetenskap på Göteborgs universitet beklagar att bra och dålig forskning sammanblandas och att fotbollslag på landslagsnivå inte har kompetensen att skilja på metoder som vi vet fungerar och metoder som bevisligen inte gör det.Marcus Hanssonvet@sverigesradio.se
↧
↧
Magisk hjärtträning
U21-landslaget i fotboll satsar på en träningsmetod som av flera forskare döms ut som pseudovetenskap. Vetenskapsradion och Radiosporten granskar omstridde tränaren Håkan Ericsons metoder. När U21-landslaget sommaren 2015 vann EM-guld ställdes genast frågan om det fanns några hemligheter bakom segern. Media berättade om HRV-träning och lagets tränare Håkan Ericsson lyfte själv fram sin mentor, Lars-Eric Uneståhl, rektor på Skandinaviska Ledarhögskolan, som en viktitg pusselbit.Men när man skrapar på ytan visar det sig att den amerikanska organisationen Heartmath, som ligger bakom HRV-träningen, driver teser som att hjärtat är centrum i kroppen och att alla människor genom tankekraft kan påverka jordens magnetfält. De söker efter bevis som bekräftar deras närmast religiösa övertygelse, säger Bart Farkas som tidigare jobbade samman med Heartmath. Klassisk pseudovetenskap, säger skeptikern och Yale-forskaren Steven Novella.Heartmaths svenska representant, Anders Nilsson, säger med sina egna ord att i Sverige har man skalat bort flummet och satsat på den mer vetenskapliga delen av Heartmaths forskning. Magnus Lindwall, professor i idrottsvetenskap på Göteborgs universitet beklagar att bra och dålig forskning sammanblandas och att fotbollslag på landslagsnivå inte har kompetensen att skilja på metoder som vi vet fungerar och metoder som bevisligen inte gör det.Marcus Hanssonvet@sverigesradio.se
↧
Samtal på liv och död – om larmcentralernas utmaningar
SOS Alarm hanterar över en miljon ambulansuppdrag per år. Livsavgörande beslut ska fattas via telefon. Sekunder kan handla om liv eller död, samtidigt som 40 procent av samtalen aldrig borde ringts. SOS Alarm begår ibland allvarliga misstag som får katastrofala följder för enskilda. Det är misstag som lever vidare i allmänheten minne, och skapar ett tufft klimat för larmoperatörerna. Aggressiva inringare tillhör vardagen, liksom också allt fler som inte har något gemensamt språk att kommunicera med larmoperatörerna på.– Larmoperatörernas kommunikation med inringarna är otroligt komplex, fylld av olika hinder, säger Katarina Bohm, docent i akutsjukvård vid Karolinska institutet i Stockholm. Hon har arbetat med en studie som jämför SOS Alarms prioriteringar med ambulansernas, en inte helt lätt uppgift eftersom de två samverkande organisationerna har olika prioriteringssystem.En studie av Araz Rawshani, forskare från Svenska registret för hjärt-lungräddning, visar kraftiga variationer i prioriteringen av larm beroende på tidpunkt på dygnet. Studien visar också att patientsäkerheten inte påverkas av om larmoperatören är vårdutbildad eller inte, eftersom personal utan vårdutbildning ofta väljer prio 1 "för säkerhets skull." I programmet medverkar Thérese Stålnacke, larmoperatör SOS Alarm Göteborg, Bosse Ek, Mittuniversitetet Östersund, Katarina Bohm, docent KI Stockholm, Araz Rawshan, Svenska hjärt-lungräddningsregistret Sahlgrenska Göteborg, Sandra Hjerling, platschef SOS Alarm Göteborg, Rose-Marie Lindkvist, sjuksköterska samt Annelie Hallberg, gruppchef SOS Alarm Göteborg.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sverigesradio.se
↧
Utan bin inget kaffe
Tre fjärdedelar av all mat vi äter är beroende av pollinering. Och för att det jobbet ska bli gjort behövs båda tama bin och vilda pollinerare. Biodlare, forskare, företagare och intresseorganisationer samlades nyligen under några dagar på en stor internationell biodlarkonferens i Malmö. Många minns nog rubrikerna för tio år sedan om omfattande bidöd och kollaps i bisamhällen. Sedan dess har det skett mycket forskning.Professsor Koos Biesmejier berättar om forskningsläget internationellt idag. Bihälsokonsulten Preben Kristiansen som jobbar på Sveriges biodlares riksförbund berättar att honungsbina mår förhållandevis bra i Sverige, men fortfarande tampas med sjukdomar som varroa. Eva Forsgren lektor och forskare i bihälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet ger en bild av trenderna i forskningen.Vi får utblickar mot övriga EU med hjälp av veterinären och forskningsrådgivaren Noa Simon Delso på organisationen Beeelife och USA med genetikern Susan Cobey.Det står klart att nyckeln till god pollination för alla de grödor som behöver det, till exempel kaffe, och hälsosamma bin är mångfacetterat och kopplat till varandra.Therese Forsbergvet@sverigesradio.se
↧
Svensk psykiatri – hur ser framtiden ut?
När Sveriges psykiatrikerkår samlas, pratar de mycket om diagnoser. Med rätt diagnos kan patienten få rätt vård, lyder huvudregeln. Men vården måste bättre leva upp till det menar psykiatriker. Hur ser framtiden ut för den svenska psykiatrin? Ja, det kunde man få en bild av vid Psykiatrikongressen som hölls nyligen i Stockholm där över 700 psykiatriker deltog för att informera sig om det senaste inom pågående forskning. Självmord, autism, magnetstimulering av hjärnan vid depression liksom flyktingkrisen diskuterades. Vetandets värld har samlat upp en del av intrycken med hjälp av tre psykiatriker, forskare, vid ett rundabordssamtal. I programmet medverkar Ullakarin Nyberg, överläkare som arbetar med suicidbedömning, Mikael Landén, psykiatriprofessor med depression som specialområde och Anna Malmqvist, som kombinerar klinikarbete med forskning och Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet.Per Gustafssonper.gustafsson@sverigesradio.se
↧
↧
Så skapades bibeln
Det finns människor som menar att bibeltexterna är guds ord. Samtidigt finns forskning som undersöker under vilka historiska förutsättningar texterna skrevs. Slutsatsen blir då en helt annan. Vi går mot påsk, en högtid som firas både inom kristendomen och judendomen. De två religionerna har sitt ursprung i gamla testamentet, som innehåller berättelsen om hur hela världen skapades. Men trots att texter som skapelseberättelsen ofta går på tvärs mot den moderna vetenskapens förklaring till utvecklingen av liv, finns fortfarande uppfattningar att bibelns texter är förklaringen.En bibelforskare, eller en exeget, undersöker och granskar texterna i bibeln. Granskningen sker inte genom att se bibeln som en helhet. I stället granskas text för text, ibland stycke för stycke eller ord för ord. Tanken är att försöka förstå under vilka förutsättningar texterna skrivits.Skapelseberättelsen inleds med stycket om hur gud skapar världen på de olika dagarna. Därefter kommer stycket om Adam och Eva i Edens lustgård. När en exeget tittar på texten kan man se att texten inte alls är en enhet. Den andra texten om Adam och Eva är tillkommen långt tidigare. Ola Wikander som är teologie doktor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet, menar att det är en redaktör som långt senare satt ihop texterna eftersom de ansetts passa bra tillsammans.Simon Moservet@sverigesradio.seMer om texter i serien Läs och Lev från Utbildningsradion
↧
Så sprids neuromyter i Sverige (R)
Om hur den pseudovetenskapliga läran kommunikologi sprids inom företag, kommuner och landsting – trots att den i viktiga delar bygger på felaktigheter och motsätter sig en oberoende granskning. Kommunikologerna säger att de genom att sammanfatta forskning från flera olika områden har identifierat så kallade framgångsnycklar. Genom att använda nycklarna inom allt från personalutveckling och klassrum till terapisamtal kan användarna få ett lyckligare och mer välbalanserat liv. Nycklarna påstås hjälpa mot så gott som allt.De som gått kurserna är lyriska. Andra jämför det med en sekt. Men trots att kommunikologin påstås bygga på forskning så motsätter sig grundarna en oberoende granskning. När seriösa forskare inom psykologi söker svar får de veta att de inte förstår - eftersom de inte är gått kurserna i kommunikologi.Peter Malmsjö och Hans Revenhorn på stadsbyggnadskontoret i Norrköping kan inte tala om vad kommunikologi är för något, men köper ändå in det för stora belopp. Psykologen och forskaren Mattias Lundberg är kritisk till hur skattepengar läggs på oseriösa metoder. De två grundarna av kommunikologi, Truls Fleiner och Jorun Sjöbakken, förklarar varför oberoende forskare inte kan granska kommunikologin.Reporter: Marcus Hanssonvet@sverigesradio.se
↧
Våldet minskar trots oro om motsatsen (R)
Kriminologisk forskning och statistik pekar på att våld generellt sett minskat i Sverige de senaste 20 åren. Samtidigt finns en uppfattning ute i samhället om att våldet tvärtom ökar. Enligt medieforskaren Ester Pollack, docent i journalistik vid Stockholms universitet, blir det allt vanligare med våld och brott i dagens medierapportering.– Våld och brott uppmärksammas och prioriteras i media och det är inte alltid lätt att veta att verkligheten inte alltid stämmer överens med mediabilden.Felipe Estrada är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han menar att barn och ungdomar måste undervisas i källkritik.– Vi måste också värna den seriösa journalistikens källkritik, ifrågasätta de här desinformationskanalerna som används i politiska syften.På lång sikt minskar alltså våldet generellt sett, men i vissa områden och inom vissa befolkningsgrupper förekommer en större brottslighet än i andra. Felipe Estradas nästa forskningsprojekt kommer att handla just om våldets ojämlikhet. – Ett stort problem är att brottsligheten, precis som andra välfärdsförhållanden, är ojämlikt fördelad och att denna ojämlikhet tilltar i stället för att minska, säger han.Han ska snart börja studera brottslighetens fördelning i befolkningen och mellan olika bostadsområden i Sverige.– Jag är helt säker på att du kan fortsätta hitta uttalanden från polis och pressklipp som visar att de förekommer allvarlig brottslighet i vårt land. Det gör det trots att dessa fall inte ökar för varje år som går, säger Felipe Estrada efter lyssnarreaktioner på programmet som sändes första gången i februari 2016.Reporter: Niklas ZachrissonNiklas.zachrisson@sverigesradio.se
↧
Därför mår din hjärna bra av träning
Vi har länge vetat att fysisk aktivet är bra för oss. Men hur livsviktigt det är, och hur mycket hälsan påverkas av om vi rör på oss eller sitter still, håller vi fortfarande på och lär oss mer om. Dagens Vetandets Värld handlar om varför hjärnan mår så bra av träning, om varför du borde resa dig upp minst en gång i halvtimmen, och om varför fysisk aktivitet på recept så sällan används, trots nationella rekommendationer och riktlinjer från Socialstyrelsen.– Rör vi oss tillräckligt och undviker att sitta stilla förbättras kärlhälsan i hjärtat och andra delar av kroppen, och högst sannolikt även i hjärnan, säger Örjan Ekblom, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Han tror att ett kommande forskningsfält kommer att bli "träningslära för kontorsarbetaren".– Vi behöver forska mycket mer om hur exempelvis träningspass mitt på dagen, eller att man ställer sig upp var tjugonde minut, faktiskt påverkar hur man mår på jobbet och hur man klarar av stress och att vara så socialt flexibel som vi förväntas vara.I programmet medverkar även Amanda Ek från Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, Johan Faskunger, doktor i folkhälsovetenskap och fysisk aktivitet samt motionären Elisabeth Gustafsson och hennes personliga tränare Mianna Riikonen i Strängnäs.Ylva Carlqvist Warnborgvet@sverigesradio.seVi fick kontakt med motionären Elisabeth Gustafsson genom vårt lyssnarnätverk. Vill du också gå med: Till anmälningsformulär
↧
↧
Motivation till motion – varför är det så svårt?
Hur går det med ditt nyårslöfte, så här framåt vårdagjämningen? Många tar nyår som en naturlig startpunkt för nya ambitioner och nya vanor, men hur går man från soffpotatis till motiverad motionär? Gårdagens Vetandets Värld handlade om några av alla vetenskapliga belägg som finns för att fysisk aktivitet är bland det bästa som finns för vårt psykiska och fysiska välbefinnande. Dagens program handlar om det svåröverbryggbara glappet mellan att veta vad man borde göra - och att göra det.Mänsklig motivation är ett av de områden inom psykologi som det forskats allra mest om, men ämnet tycks nästan lika svårgripbart som angeläget att fånga.– Nyårstränarna går från att inte göra något alls till att träna fyra-fem gånger i veckan. Framåt mars orkar kroppen inte längre, och de lägger av, säger Thérèse Klevvall-Ingvarsson, ledare på Friskis och Svettis i Skara.Men den som ständigt börjar sitt nya liv på måndag eller vid nyår eller efter semestern har ju en väldigt stark motivation. – För att börja om och ständigt misslyckas kräver ju väldigt mycket drivkraft. Problemet är oftast alltför höga ambitioner, och tron på ”no pain, no gain”. Var i stället snäll mot dig själv och gör små stegvisa förändringar som du kan tänka dig att leva med resten av livet, säger Karin Weman-Josefsson, doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet. Ylva Carlqvist Warnborgvet@sverigesradio.se
↧
Kampen om kunskapens borg
På senare tid har det stormat kring universitetet. Ska det ledas gemensamt av forskarna som det gjort sedan medeltiden, eller ska universitetet styras mer som ett företag med tydlig chefsstruktur? Frågan om universitetets ledning har inte minst blivit aktuellt i och med Karolinska institutets hantering av Macchiarini-skandalen, med både forskningsfusk och inopererade luftstrupar i plast, som troligen påskyndat två personers död.– I ett kollegialt fungerande system hade detta inte inträffat, säger Shirin Ahlbäck Öberg forskare vid Uppsala universitet.Båda ledningsformerna måste finnas tillsammans och kombineras, menar Kåre Bremer författare till rapporten "Utvecklad ledning av universitet och högskolor".– Att bara kasta sig över den här tragiska affären och skylla på styret kan man inte alls göra, det är för komplicerat, säger han.Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se
↧
Tonåringar bygger raketinstrument
Det är ovanligt att gymnasieelever får delta i rymdprojekt. Men på Rymdgymnasiet i Kiruna bygger elever just nu ett instrument som ska skickas iväg med en fransk studentraket. I slutet av april ska Sera 2 skjutas iväg från rymdraketbasen Esrange. Gymnasieelevernas instrument som heter Tapas ska samla in olika mätdata under raketens hela färd som temperatur, acceleration, ljudvågor och tryck.Bygget är en del av ett teknikutvecklingsprojekt där de franska studenterna hela tiden bygger kraftfullare raketer. Målet är att utveckla en bärraket som kan skicka satelliter i omloppsbana. Med Tapas ombord får studenterna mer kunskap om vad som krävs för att nå målet.En gång i veckan träffar eleverna sin handledare Thomas Kuhn från Luleå Tekniska Universitet. Arbetet med Tapas har väckt teknikintresset hos Linnea Lindkvist och Hera Protopapas Wettergren. Läraren Lisa Holmström håller ett vakande öga över eleverna som gör arbetet vid sidan av det vanliga skolarbetet.I programmet medverkar Thomas Kuhn, professor i atmosfärsvetenskap Luleå tekniska universitet, Lisa Holmström, lärare Rymdgymnasiet Kiruna, Hampus Andersson, elev, Hera Protopapas Wettergren, elev, Joel Ringbom, elev och Linnea Lindkvist, elev. Reporter: Petra Olssonvet@sverigesradio.se
↧